Den här sidan har korrekturlästs
242
2.
Komedien. Capa y Espada.
Gif plats, hvad facklor glimma!
Don Filip nalkas. Det är aftontimma.
I svart, med stela later
På Buen Retiros smyckade teater
Af pager föregången
Tar kungen plats i logen på balkongen.
En dvärg på knä syns bida
I karmosinröd drägt vid Filips sida.
Det stolta hofvet bara
Och Calatravas ädla riddarskara,
Det franska sändebudet —
Ej mera folk är till i afton bjudet.
En hviskning ej hörs sväfva,
Men qvinnohjertan ljuft af längtan bäfva
Och qvinnoögon brinna,
Ty i hvar pjes af Calderon de finna
Förutom annat allt, som kan förnöja,
»En älskare, som döljs, en dam i slöja.»[1]
- ↑
