Den här sidan har korrekturlästs
265
Jag ser honom, svept i kappan,
När månen sitt silfver strör,
Sig hvila på lejontrappan
Som till Signorian för:
Mariebilden i nischen
Vid spetsbågsfönstrets fris
Ser ned på den unge, hvars pensel
Skall tolka Jungfruns pris.
Jag ser honom tankfull sitta
I Peruginos hus;
Den vackra Clara Fancelli
Gör hela kammarn ljus,
Den unga bruden, som mästarn
På gamla dar vann kär,
Och som hans ögonfägnad
Och hjerteplåga är.
