Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/297

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

285


Och från hans lif vid Arnos blomsterstränder
Hvad maning går, I konstens barn, till er?
Blott den, som griper in med fria händer
I menskolifvet, fröjd åt verlden ger.
Det är ej nog att gästa drömmens länder,
Du måste djupt i verklighetens ner.
Men låt ock der behagets genier råda:
Du annars ej den helga stad skall skåda.