Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
25
Nu är kyrkofesten slutad. Det i afton skall bli dans,
Mången yngling der skall synas med sin nya lagerkrans;
Han ej lockas dock af dansen. Han från kyrkan vägen tar
Till ett skepp, som, segelfardigt, re’n i dag till Stockholm far.
Stilla qväll på Auras bölja vid den furukrönta vik,
Dit från ungdomsstaden klingar sång ännu och ljuf musik!
Rymden darrar än af toner. I melodiskt perspektiv
Öppna de för skaldehjertat drömmar om ett sångarlif.
Stilla qväll på Auras bölja, som är ren och silfverklar
Lik hans egen själ, som eger än sin svala oskuld qvar!
Vaggen, blåa vågor, vaggen för en lätt och lindrig bris
Seglarn, i hvars dufvosinne slumrar diktens paradis!
