Den här sidan har korrekturlästs
43
Rundt om den sprängda stammen
Spände man band af jern.
Jernet, när allt vill brista,
Skänker ett värn.
Hålla ihop hon tvingas,
Hindras från fall,
Men så skall bandet vara
Stadig metall!
Sluten af hårda ringen.
Sårad, men fast hon står.
Och du skall se, hon grönskar
Än hvarje vår.
Ja när i dalen sommarn
Firar sitt festintåg,
Kommer ock trädgårdssångarn
Lönnen ihåg,
