Den här sidan har korrekturlästs
59
Sist i silfverhvitt de splittra
Sig mot klippor, skär och grund,
Och likt rena sinnen glittra
Ljusast i sin sista stund.
Lekfullt trots och helsa blandas
I hvar yster flägt idag,
En oändlig glädje andas
Man i hvarje andedrag.
Till de trötta menskolungor
Vestan en föryngring för,
Vågorna med tusen tungor
Sjunga högt en frihetskör.
Ut till kamp de alla styra,
Men till solig kamp och glad,
Det är hafvets hjelteyra.
Det är stormens Iliad.
