Den här sidan har korrekturlästs
82
Recitativ och qvartett.
Hvarhelst du randas, dag, som skönt beseglar
I slott och tjäll ett fjerndels sekels frid,
Från forna år du lyfter tunga reglar
Och återkallar lifvets ungdomstid.
Det är ej snön, när flingor lätt den stänker
På mörka lockar, som ger festen namn,
Det är det milda silfverljus, som blänker
När stjernan lyser seglarn huldt i hamn,
Den ton, som djupt ur tvenne själar klingar
Om tro och ära, luttrad, silfverklar,
Det är ett sken från silfverhvita vingar.
Som hållit vård om tvenne makars dar.
Chör.
Ett tack och lof, ett glädjerop
Må från det rike stiga,
Der folk och konung hålla hop
Med fröjd endrägteliga.
