Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1938 45.djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
20

samt att sådana platser, som på grund av belägenhet, växtlighet eller säregna naturförhållanden äro särskilt tilltalande, skola i möjligaste måtto skyddas och bevaras samt ej utan tvingande skäl förstöras eller skadas (15 §).

Sedan stadsplan eller stomplan blivit fastställd, får nybyggnad ej företagas i strid mot planen. Undantag härifrån kan medgivas endast, då särskilda skäl därtill äro och nybyggnaden ej avsevärt försvårar markens användande för avsett ändamål. Under tiden från det stadsfullmäktige beslutat antaga stadsplan eller stomplan samt till dess frågan om planens fastställande prövats, för nybyggnad över huvud ej företagas inom det område planen omfattar. Tillstånd till nybyggnad kan dock meddelas av Konungens befallningshavande, såvida genomförandet av beslutet icke därigenom försvåras. Slutligen må nämnas, att, redan då fråga väckts om antagande av stadsplan eller stomplan för visst område, på framställning av staden kan i avbidan på att stadsfullmäktige beslutar i frågan av Konungens befallningshavande meddelas förbud att verkställa nybyggnad inom området utan tillstånd av Konungens befallningshavande (stadsplanelagen 13-15 §§).

Dessa bestämmelser rörande stadsplan och stomplan äga giltighet också för köpingar och andra samhällen, där vid stadsplanelagens ikraftträdande den för städerna stadgade ordning för bebyggande skulle iakttagas samt för vissa tätare befolkade orter å landet, beträffande vilka Konungen förordnat, att stadsplanelagens bestämmelser för stad skola äga motsvarande tillämpning (stadsplanelagen 56 och 57 §§).

Beträffande den egentliga landsbygden gäller att, om större byggnadsverksamhet är att förvänta inom område på landet, för vilket bestämmelserna i stadsplanelagen angående stad icke äga tillämpning, och förhållandena ej föranleda till förordnande om tillämpning av nämnda bestämmelser, Konungens befallningshavande skall, därest plan för byggnadsverksamheten erfordras, fastställa byggnadsplan för området. Byggnadsplan skall utmärka och till gränserna angiva de för olika ändamål avsedda områden, som ingå i planen, såsom byggnadsmark samt vägar och andra allmänna platser (stadsplanelagen 60 och 61 §§). Enligt 88 § byggnadsstadgan skola vid byggnadsplans uppgörande, bland andra, ovan återgivna föreskrifter i 15 § av stadgan gälla i tillämpliga delar och skall särskilt iakttagas, att behovet av öppna platser inom det i planen ingående området nöjaktigt tillgodoses. Nybyggnad får ej företagas i strid mot byggnadsplan, och så snart fråga föreligger om upprättande av byggnadsplan för visst område äger Konungens befallningshavande för viss tid meddela förbud att verkställa nybyggnad inom området utan tillstånd av Konungens befallningshavande (stadsplanelagen 63 och 64 §§).

I viss om än begränsad utsträckning kan bebyggelsen – framför allt dess lokalisering och täthet – påverkas genom lagregler om fastighetsbildningen. Till nu påpekade förhållande har vår lagstiftning angående jorddelning och annan fastighetsbildning också tagit, men huvudsakligen endast på det sätt att lagreglerna avfattats med tanke på att de skola underlätta eller åtminstone icke försvåra den reglering av bebyggelsen, som skall genomföras