innehålla mera preciserade uppgifter utan äga exempelvis en allmänt lugnande innebörd icke falla under lagrummet. I subjektivt hänseende förutsättes för straffbarhet som nämnt avsikt att påverka priset. Det fordras även vetskap om att uppgiften är vilseledande.
Andra stycket riktar sig som sagt mot personer som stå i förbindelse med aktiebolag eller annat företag. Till den ifrågavarande personkretsen höra stiftare, styrelseledamöter, verkställande direktörer, revisorer m. fl. Innehavaren av en post aktier i företaget är även att räkna dit. därest han faktiskt utövar ett avgörande inflytande på företaget. Om en person intager sådan ställning att han bör äga särskild kännedom om ett företag, äger han icke ursäkta sig med att han i själva verket var okunnig om dess angelägenheter, ty hans uttalanden kunna icke desto mindre på grund av hans ställning framstå såsom trovärdiga. Att en utomstående person, låt vara kanske en expert, t. ex. en fondmäklare, skaffat sig noggrann kännedom om företaget är å andra sidan icke tillräckligt för att han skall hänföras till den ifrågavarande personkretsen.
I överensstämmelse med kommitténs i allmänna motiveringen utvecklade uppfattning angående ansvar för delaktighet i brott som begås av specialsubjekt (s. 35) må framhållas, att den gjorda begränsningen av straffbarheten till en viss kategori personer icke får anses utesluta att även en utomstående skulle kunna bestraffas såsom gärningsman eller delaktig i brott till vilket en person tillhörande den angivna kategorien medverkat.
Gärningen har i andra stycket beskrivits såsom offentliggörande eller spridande bland allmänheten eller företagets intressenter av oriktig eller vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada. Detta kan ske genom oriktig bokföring som innebär ett förgyllande av ställningen, exempelvis för att förmå utomstående att släppa till medel, eller ett nedsvärtande av ställningen, t. ex. i syfte att driva bort intressenter från företaget. Kravet på riktig bokföring torde emellertid icke föranleda, att det skulle vara straffbart att under en ekonomisk kris ett företag temporärt gör sådana avvikelser från eljest gängse värderingsmetoder som få anses företagsekonomiskt grundade med hänsyn till rådande krisförhållanden. Brottet är ej fullbordat förrän bokföringen eller uppgift ur densamma offentliggjorts eller eljest spritts bland allmänheten eller intressenterna, sålunda icke redan i och med att den framlagts inför revisorerna. En uppgift får anses offentliggjord, om den lämnats till offentlig myndighet för att där hållas tillgänglig för allmänheten. Vad aktiebolag angår äro således uppgifter som lämnats till patent- och registreringsverket att anse såsom offentliggjorda. Ett spridande bland intressenterna i ett företag kan ske genom meddelande till alla delägarna eller till dem som komma samman på bolagsstämma men även genom meddelande till en avsevärd grupp bland delägarna, t. ex. till dem som äro anslutna till en delägarförening.
I brottets natur ligger att de oriktiga uppgifterna måste vara riktade till en obestämd eller vidsträckt krets. Detta framgår redan av att handlingen
