Sida:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

108

I fråga om skogsbilvägar utgår planen från ett beräknat nybyggnadsbehov av 6 300 km året runt bilframkomliga skogsvägar. Totalkostnaden för ett program av denna omfattning beräknas komma att uppgå till 110 milj. kronor, varvid erhålles en kapitaliserad transportvinst av 350 milj. kronor. Efter avdrag för byggnadskostnaden erhålles en kapitaliserad nettovinst av 240 milj. kronor.

En förutsättning för att denna plan skall kunna genomföras inom rimlig tid är emellertid, att det statliga stödet till vägbyggandet på bondeskogsbrukets marker utökas. Länsstyrelsen har därför — samtidigt med framställningen om ökade resurser för en upprustning av det allmänna vägnätet — hemställt, att vägbidragskvoten till länets skogsvårdsstyrelse under den närmaste tioårsperioden utökas med 2,6 milj. kronor per år.

Tack vare stora insatser av beredskapsmedel har Norrbottenplanens vägprogram under år 1959 kunnat realiseras till 111 % beträffande de allmänna vägarna och till 84 % beträffande skogsbilvägarna. Den senare siffran motsvarar drygt 520 km. Som jämförelse kan tilläggas att medelprestationen nybyggda skogsbilvägar i Norrbotten under åren närmast före 1959 pendlat omkring 250 km per år.

Det är emellertid angeläget, att planläggnings- och projekteringsarbetet får fortsätta, när konjunkturkurvan åter vänder uppåt och att vägarbetena även då hålles i gång i avsevärd omfattning, så att någon större eftersläpning inte uppkommer inom den tidsram av 10 år, som planen omfattar. Periodvisa eftersläpningar bör kompenseras med forcering av arbetet under tider, då sysselsättningsläget så kräver. Endast genom ett relativt snabbt realiserande av vägplanen kan syftet att motverka uppkomsten av framtida arbetslöshetskriser uppnås.

I remissyttrande över den av Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen verkställda utredningen angående vägförbindelserna mellan de nordliga delarna av Sverige och Norge har länsstyrelsen ingående granskat de motiv, som kan åberopas för ett snart realiserande av det nära hundraåriga projektet till mellanriksväg från Arjeplog till Graddis i Norge.

För de norrbottniska inlandskommunerna är det allt överskuggande problemet de tilltagande sysselsättningssvårigheterna, uttunningen av glesbygdsbefolkningen samt näringslivets ensidiga och starkt konjunkturkänsliga struktur. Att tillkomsten av den föreslagna mellanriksvägen verksamt skulle bidra till att lösa dessa problem torde vara ställt utom tvivel. Härtill kommer en rad andra i yttrandet påtalade skäl av skoglig, skogsindustriell, turistisk och allmänt kommunikationsteknisk art.

Virkesbalans

Ett annat led i Norrbottenplanen utgör den reviderade virkesbalans för Norrbottens län, som utarbetades våren 1959 i samband med propositionen om utbyggnad av AB Statens Skogindustriers (ASSI) anläggningar i Piteå.