Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
37

inom länet icke förmått öka sin efterfrågan på arbetskraft i samma takt. Länets befolkning i arbetsför ålder kommer att fortsätta att öka även under 1960-talet och början av 1970-talet. Födelsetalet ligger alltjämt över riksgenomsnittet, ehuru det alltmer närmar sig detta. En framskrivning av befolkningen i arbetsför ålder — med bortseende från flyttningsrörelserna — visar en nettoökning under 1960-talet med över 20 000 personer och under femårsperioden 1970—1975 med 5 700. Den snabba tillväxten av befolkningen i arbetsför ålder kan bäst belysas därav, att trots att sysselsättningen i stadsnäringarna i länet ökade procentuellt mera i Norrbotten än i något annat län, uppgick ändock nettoutflyttningen under 1950-talet till ej fullt 7 000 personer.

I nuläget råder en betydande arbetslöshet. Den andel av arbetskraften i Norrbotten, som näringslivet icke tog i anspråk — anmälda arbetslösa samt i beredskapsarbeten och omskolningskurser placerade personer — låg år 1962 mellan i runda tal 2 700 och 6 600. Situationens allvar belyses av att enbart kostnaderna för beredskapsarbeten under år 1962 kan uppskattas till omkring 100 miljoner kronor.

För att balans skall kunna nås mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft kräves en omfattande sysselsättningsexpansion i Norrbottens näringsliv.

Man måste räkna med att i allmänhet minst tio år förflyter från det prospektering påbörjats till dess gruvdrift kan igångsättas. En planering för ökad malmutvinning kan med hänsyn därtill först på längre sikt få sysselsättningsfrämjande verkan genom beredande av arbetstillfällen vid gruvor och därav föranledda sekundära verksamheter. I detta sammanhang må framhållas, att investeringskostnaderna för modern gruvdrift i stor skala per sysselsatt torde vara mycket höga jämfört med andra tänkbara möjligheter. Från renodlad sysselsättningssynpunkt torde därför gruvprojekt böra bedömas med försiktighet.

I ett annat avseende kommer en planering av ifrågavarande slag att få gynnsam inverkan å näringslivets utveckling på ett betydligt tidigare stadium. Detta sammanhänger med det förhållandet att malmexploateringens framtida lokalisering och omfattning kan avsevärt påverka samhällsbildning och sysselsättning i de berörda länsdelarna. Efterhand som det bl. a. genom inventering av malmreserverna blir möjligt att förutse på vilka platser och i vilken omfattning malmbrytning sannolikt kommer att upptagas, kan de åtgärder till stärkande av försörjningsläget, som inom ramen för Norrbottenplanen eller eljest överväges på andra områden, planeras med hänsynstagande till de förhållanden som väntas inträda när malmexploatering framdeles igångsättes. Malmen utgör basen vid regional planering för det vidsträckta malmförande området i Norrbotten, kommunikationerna dit och hamnkommuner i Sverige och Norge. Kunskap om malmreserverna är sålunda en viktig förutsättning för en