Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Baggen och grisen, som skulle gå till skogs och bo för sig sjelfva.
Det var en gång en bagge, som stod på gödstia och skulle göras fet; derför fick han må godt och blef både mätt och stinn af allt det som läckert var. Rätt som det var kom dejan
Asbjörnsen.1
