Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

166


Tullvaktarens sång på hamnvakten.


 ”Nu är det höst,
Stormande häfver sig hafvets bröst.”
Bäst är att hemta ur skrubben
 Fårskinnstulubben.

 Isbark och storm
Flyga i rymden och hålla ett gorm
Värre, än bromsar i burkar,
 Ryssar och turkar.

 Ruskigt och kallt,
Snöglopp och mörker man har öfverallt:
Lyckligt, om aldrig han vore
 Till, den der Bore!

 Jemt desperat
Skakar han ner ett slags hemgjordt suckat!
Ber oss som sportler att taga,
 Om vi behaga.

 Förr vill han dö,
Än han vill sluta att tillverka snö.
Till nederlag här på jorden
 ”Valde han norden.