Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/191

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

185

 
Hur låter det med krisens vinglerier:
Der ligga skeppen väl som här för vrak?
Hur är det fatt med ortens Ränterier?
Trävaruhandeln går väl ”åtabak”?
Hur är med fyrbåksväsendet deroppe:
Ha många skepp förlist den sista höst?
Var det ditt fel att rågen fick på moppe?
På dig sköts skulden uti Folkets Röst.

Du satt’ väl in den dubbla fönsterrutan
fjellens öga, Storsjöns vattendrag?
Hur såg det ut på gamla Åreskutan,
Der du lär ha ett gammalt nederlag?
Hvem är nu disponent af Gelliware,
Hvem har dess rikedom om hand? Gif akt!
Såg du, om någon hjerpe eller hare
I skotthåll råkat ut för ”Jemtlands jagt”?

Pörlåt, förlåt! jag tröttat dig med frågor,
Fast mången fråga ändå återstod.
Nu skall du isbelägga våra vågor,
Och friska opp vårt sjunkna mannamod.
Då man blir gammal, vill man gerna språka,
Och jag är högst förtjust i snö och is.
Nu låt det snöga snällt, så får jag åka:
Nu kan man få ett ekipage för pris!