Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/208

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

202


Höstqvällen.


Storm och böljor, snö och yra,
Köld och mörker i förbund!
Jag vill ta min gamla lyra
Och slå bort en kulen stund.
Blott jag i min skalde-timma
Kan få rim och tankar fast.
Det är konsten just att rimma,
 Att få rim i hast.

Våren skaptes för poeter:
Skald bli alla på sitt vis.
Sjelfva fåren bräka meter,
Högre ton få tupp och gris.
Man blir upprymd på kalasen
Uti Floras sal och kök.
Men om hösten går pegasen
 Som ett annat ök.

Dock, gif akt! på vingar starka
Lyft dig öfver dal och slätt.
Skoja opp dig, slå och sparka,
Svansen uti vädret sätt!
Få vi inga ärestoder
För vår flygt, min söta häst,
Litet penninggräs till foder
 Blir vår lagerfest.