Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

18

 
 Jag hyrt ett sådant, som förr var lada,
Nu är det fint som ett sweitzeri,
Så nära sjön att man der kan bada:
Man öppnar fönstret och hoppar i.
Der har jag dälder och blomsterkullar,
Der har jag rigtigt ett paradis.
Som Adam ligger jag sjelf och rullar
I solens sken som en liten gris.

 Man nöjs med litet och har så roligt,
Man bryr sig ej om charcuteriet.
Man klappar mor litet smått förtroligt,
Och tittar in uti skafferi’t.
Man litet kraffs ner i korgen makar,
Tar några vänner i gladt förbund —
Och Herre Gud hvad den sexan smakar
Med lilla supen i grönan lund!

 Ja, skål för våren och landet, bröder!
Ja skål, j blommor och gröna trän!
Ännu en skål, medan solen glöder,
Snart kommer hösten och kör oss hän.
Då skall man flytta till stan tillbaka
Och köpa talgljus och ta opp ved,
Och klä sig fint och hvar dag sig raka,
Och vara stel i hvarenda led.