Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

100


Läsarpresten.


Ögonlocken heligt sänkas
Att ej se en syndig verld.
Här på jorden får ej tänkas
Annat än på himmelsfärd.
Allting annat skall man låta
Handlöst gå för vind och våg:
Man skall läsa jemt och gråta
Som man i en störtsjö låg.

Läseriet bär som pesten
Smittan öfver land och haf.
Hvarfrån kom väl läsarpresten,
Som man förr ej visste af?
Han beskrifver, så det bränner,
Helvetet och svafvel-ån.
Då han dem så noga känner,
Kanske kom han derifrån.

Hur vi till förnuftet vädje,
Grips det af hans mörka lag.
Han har stulit lifvets glädje,
Och han stjäl den dag från dag.
Ännu inga ränkor spunnits
Såsom hans på lifvets ban:
Ingen läsarprest har funnits,
Som ej varit full med fan.