Den här sidan har korrekturlästs
137
Men det börja' bli sent:
Thorsbyfjärd är så gent.
Men jag hörde ett brak,
Såg på skjutsbond' min, bak.
Men der satt kära far,
Och oskyldig han var.
Men i hast blef han blek;
”Här är vaken”! han skrek.
Men jag tog mitt parti,
For en omväg förbi.
Jag ej ville ditåt,
För att slippa bli våt.
«Men på Bethsede-krog
En kopp kaffe jag tog.
Ekedahl for jag om
Och till Skurö jag kom.
Väl inbäddad i skinn
Danviks Tull kom jag in.
Allt var tyst, gudskelof!
Hela Tulln låg och sof.
Det var mörkt i hvart hus,
Men på krogen brann ljus.