47
Jag vill ej, sångmö! se dig under taken
Af någon sedlöst dunkel jungfrubur.
För resten är det klart för hvar och enom,
Att målet är kråkvinkligt allt igenom.
Hvad skall jag sjunga? kanske om herr Ander?
Ack nej! han sjunger sjelf, så slipper jag.
Och lycklig är han, ty han slipper klander,
Och kransar får han, så han kan få slag.
Och när han sjunger, går det ej ibland er
Igenom merg och ben ett riktigt drag?
Man skulle kunna drifva med den sången
En liten väderqvarn uti salongen.
Hvad skall jag sjunga? Dreyschock eller Nielsen?
Två mästare i strängaspel och gom.
Förtjust och gripen hör man Danmarks ”Hilsen”,
Och när han hviskar, hörs det ner till Rom.
På landgången blef Dreyschock litet vilsen,
Och maestron dök i Norrström som en lom.
Men lyckligtvis, så drogs han upp på landet —
Men skada var det uppå Vasabandet!
Hvad skall jag sjunga? om den dyra tiden?
Ja! om det hjelpte, sjöng jag natt och dar.
Man måste ändå ha sin väst af siden
Och ej mot kroppen vara en barbar.
Den enkla goda tiden är förliden,
Och Ryssland stegrat upp sin kaviar.
Jag frågar nu de gamla som de unga: —
Nu är min visa slut. — Hvad skall jag sjunga?
