Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

52


Höstbref från Sandhamn.


Hösten är kommen!” den ruskiga, tråkiga, kalla, snuskiga och blåsiga hösten. Lycklig den som kan sitta inom fyra väggar med en kudde bakom ryggen och klädd i ullstrumpor!

Hösten är kommen och vindarna gno.
Mamsellerna Ægir ha alls ingen ro,
Storståtliga jungfrur, fastän, som J sen,
De oppnästa äro hvarendaste en.

Neptunus om hösten ej vet hvad han vill;
Kanhända mot rusket att gikten tar till.
Då tåla hans order ej minsta uppskof,
Ty då blir ett väsen i hela hans hof.

Najaderna jagas hvar en i sin stad.
Kanhända ni aldrig har sett en najad:
Till skapelsen är hon en underlig tös,
Som Dalkulla opptill, men bak som en gös.

 Neptunus med åran
 Och treudden på,
 I vredesmod slår han
 Tritonerna små.