Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 3.djvu/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

113

 
Aldrig mig roat najadernas larm,
Heldre då gunga på blommornas barm,
 Än mig i bölja
 Skölja —
Brum-brum! nu är jag båd' törstig och varm.
Bästa herr Zephyr, som fladdrar så fri:
Finns häromkring intet slags schweitzeri? —
 ”Jo! som ni finner,
 Rinner” —
Riktigt! en bäck, som jag nyss for förbi.

Åska i luften jag tror att vi ha:
Skulle man ej liten hvila sig ta?
 Hvar skall man sitta?
 Titta!
Här är en tallkott, som passar just bra,
Flyga är skönt, men man tröttnar till slut.
Hurra! der släpps nu ett kosällskap ut!
 Här skall bli lifvadt:
 Vivat!
Nu får jag rida — Der ser jag en stut!


Sehlstedt. III8