Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 3.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

170

Långa tider ses han regn fördröja,
Då kan bonden ej sin åker plöja.
När han åter mer.än menskligt öser,
Hvar potatis utaf vattsot pöser.

För att reda sig bland hans försåter,
Man hos Skandia sig försäkra låter.
När vi vandra hem ifrån kalasen,
Tog oss fan om vi ej hade gasen.

Sämst är dock af alla hans idéer
Hans otäcka nattsöl med supéer.
Har jag roligt?” Ja, om det kan gälla
Först att gäspa, sen gå hem — och skälla.

Det kan vara kanske nog med detta!
Skulle jag med noggrannhet berätta
Höstens krönika till lands och vatten,
Fick jag sitta här till långt på natten.