Den här sidan har korrekturlästs
57
November-qvitter.
All naturen kufvas
Utaf storm och is.
Trän och buskar lufvas
På ett röfvarvis.
Flora fjerran dragit,
Hon, som var så god:
Skylten in hon tagit
Från sin blomsterbod.
Knappt en skata skrattar,
Ingen mås jag hör.
Vissna löf jag krattar
Trappan utanför.
Lundens fägring föres
Bort som annan lump.
I dess kronor höres
Ingen lyrisk stump.
Höstens andar rufva
Öfver skog och snår.
Jemt i väderhufya
Himlens anlet står.
