89
kråkor skulle respekteras, om det användes med behörigt eftertryck. Jag tror att pojken hade rätt och att oxen tålte kråkorna och deras perukmakarebestyr, derför att de gjorde honom en ren tjenst. Egennyttan är en stor diplomat. Hvad det är angenämt att resa, der det icke fins jernvägar. En rapphöna är ett himmelrike mot en kupé, der man alltid måste räknas till inskränkta menniskor. Och man är icke allenast inskränkt, utan man är ordentligt fängslad och inlåst som ett för menskligheten vådligt subjekt.
Aldrig, om jag ej är piskad,
Reser jag uti kupé.
Ingenting man der får se.
Liksom flundror är man fiskad
Och insläppt i sump som de.
Inklämd sitter man och slagen,
Oförklarligt dum och slö.
Intet fins att sig förströ.
Ej är värdt få ondt i magen:
Det är bättre då att dö.
En är het som eld och svafvel,
Här fins folk af alla slag,
En är frusen, blek och svag,
En vill fönstret ha på gafvel,
En predikar öfver drag.
En med köld med föttren sparkar,
En har skor af ryska skinn,
En tar Hoffmans droppar in,
En mot grannens axel snarkar
Och tar näsan hans för sin.
