Den här sidan har korrekturlästs
159
David med geni som få
Hade snillrika idéer,
Tålde aldrig Filisteer,
Och det undrar ingen på.
Hustrur ledigt tog han sig:
Såg Bathseba ifrån taket.
Hennes gubbe för omaket
På befallning dog i krig.
Om prins Absalon är nog
Att berätta för profane,
Att hans hår, som blef hans bane,
Ett par hundra siklar vog.
Salomo, hans andre son,
Var af visdom ett exempel,
Byggde ett frimurartempel,
Som vi än ha mönstret från.
David dog, och Salomo
Spiran ärfde och tillika
Höga visor, magnifika,
Sjöng in dulci Jubilo.
