182
annars, till att döma af början, torde säkert ha blifvit ett ibland de allra vackraste.
På qvällen anlände vi till Dufed, der förut bestämdt och förordnadt var, att vi skulle kinesa, hvilket vi också grundeligen gjorde i tullförvaltar Rodéns gästfria hus.
Hos tullförvaltarns led man ingen nöd:
En vacker bostad uppläts för det första.
Och mat fanns dagen om i öfverflöd
Och ingen, Gudskelof! behöfde törsta.
För mig var getost och rågrullebröd
Delicer, som jag ansåg för de största.
Och fet och knubbig blef jag ett, tu, tre:
Om ni ej tror, var god och kom och se!
Midsommardagen reste vi till Tännforsen, sedan vi under vägen gjort oss en glad stund hos Bergström på Forssa. Tännforsen torde vara det ståtligaste vattenfall i vårt land. Så mycket såg jag, att hoppar man i, så kommer man aldrig helskinnad opp. Ofvanför fallet på en grön plan vid en vanlig lada dukades vår middag ur matsäcken, hvarefter vi knogade vidare till Skaltjernstugan och sofvo der öfver natten. Jag fick till sängtäcke en getskinnsfäll, hvaruti jag trillade in min lilla person och befann mig särdeles väl konserverad. Om morgonen möttes vi af en regnig och kall väderlek. Stället har ett vackert vattenfall, som är värdt att taga i betraktande. Vi voro nu blott fem mil från Norge. Jag tror att det går undan.
På gästgifvargården Skalstugan var stort bröllop, då vi kommo dit klockan sex på aftonen.
