35
Mitt marknadsbesök började lida till ända. Jag köpte
ett par tjädrar såsom ett marknadsminne. Middag af
den mest lukulliska doft intogs sedan hos en gammal
vän. Den räckte länge och var i allo tillfyllestgörande.
Dagen derpå var jag inbjuden till resfrukost på
stadshotellet, ett hotell som är af den yppersta beskaffenhet
så väl till lokal som kosthåll. Derifrån medförde jag de
angenämaste och oförgätligaste minnen af ungdom och
sång. Stämningen var glad, genialisk och gnistrande.
Men all fröjd, huru stor, tar en ända en gång,
Och jag måste till Jernvägsstation.
Och jag kunde förtälja om skålar och sång,
Om jag tordes för Vermlands nation.
Och i jernvägskupén, frukosterad jag klef,
Och så reste min lilla person.
Och jag kunde förtälja hur firad han blef,
Om jag tordes för Vermlands nation.
