Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
55
Humlorna surra kring blommiga renar,
Harkrankar vingla på rankiga ben.
Sprittande lif har den ringaste löja.
Menskan har mer: hon har rang och talang.
Derför, o broder! ej låtom oss dröja
Helsa naturen med sång och harang!
Torka bort tåren
Och sorgerna spar!
Egna åt våren
En skål eller par!
Titta mot stranden, hur vågorna höja
Skummande bägarn med jubel och klang!
