Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
95
Och verldens visdom är knappast värd
Att man af hufvudet hatten tager.
Nej! bygdens rosor
Min kärlek vunnit:
Den som uppfunnit
Karbas och glosor,
Den vill jag klå.
När kärlek en gång bereder sig
Att mig med gyllene kedjor fånga,
En vacker dag, då jag gifter mig,
Fast det ej ännu kan bli på många;
En liten stuga
Jag bygga skulle
På blomsterkulle;
Det skulle duga,
Det lofvar jag.
