Den här sidan har korrekturlästs
121
Qu'est ce qu'ici? Qui vive? Signora!
Lösen är en kyss, och våra
Hjertan lätt bestickliga,
När det vackra flickor gäller!
Derför räck mig munnen, — eller:
On passe pas, min nådiga!
Dock, vi öfverge kurtisen;
Hal dess bana är som isen,
Damerna förrädiska.
Ormen bakom rosen lurar,
Under rifna fästningsmurar
De fördolda minorna.
Tråkigt ock för en och samma
Är på längd hvar offerflamma,
Och i bivuakerna
Nog för dagen få vi flickor,
Såsom krut och svafvelstickor
Lätta och antändliga.
Sjuka magar, sjuka hjertan
Botas lätt; på känslosmärtan
Verka sabeleggena
Såsom kylande pastiller,
För indigestionen piller
Vankas i kulstaplarna.
