Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/166

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

146

 
Bums som vi formerat slutna
Led, två finger fick jag skjutna
 Af vid Pyramiderna;
Och jag skråman här, den styggan,
Bär från Arcole, ifrån bryggan!
 Lefve Buonaparte! — Hurrah!
 
Förste konsuln bar standaret
Främst, — se'n gick jag, fast jag var ett
 Barn, och trummade med magt.
Af hänförelsen betagen,
Slog jag marche — och efter slagen
 Gardet stormade i takt.
 
Öfver liken djerft vi sprängde
Idel framåt, — trumman hängde
 Södersargad, full af hål
Om min hals, jag högran miste;
Men min venstra hand dock visste
 Föra henne vid Arcole.

Knektar, mot hvarannan stödde,
Fäktande på knä förblödde;
 Men hvad båtar allt? I dag
Reducerad är arméen,
Hjelten sjelf i Elyséen —
 Och hans fana den har jag!