Den här sidan har korrekturlästs
174
Lifvet värde får af döden,
Först en träff i höga spel;
Sömnen blir ju på en vaka
Endast derför dubbelt kär,
Och i mån, som man försaka
Lärt, ett vargmål himmelskt är.
Lybska skinkor, goldenwasser,
Ostron och constantia,
Tagelstoppade madrasser,
Ejderdun i bolstrarna
Smakte dubbelt ljuft på mödan
Efter kronolimporne,
Lägerhalmen och torrfödan,
Ryslig i åminnelse.
Men — La Fleur, man skall jouera.
Af de goda dagarne,
Och, när man ej orkar mera,
Äta l'estomac malgré,
Som en hungrig tiger egnar;
Och se'n, pour ainsi parler,
Sluka på vår Herres vägnar
Ända in på sistone.
Uti pojkstreck genomdrifven
Som en skälm, naturligtvis
