Hoppa till innehållet

Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

330

Och pendylen re’n är slagen
Elfva för en timma sen.
Derför sista gång han sträcker
Sina dufna lemmar ut
Och ett ben i sender räcker
Fram åt byxorna till slut.
 
Dock, förr'n färdig han paryren
Fått och sig i spegeln sett
Mätt på den och på frisyren
A l'enfant, är klockan ett;
Och en svärm utaf kamrater,
Lefnadslustens friska barn,
Likasom på en theater
Dansar in i boudoirn.
 
En drar doftande cigarrer
Ur ett pressadt etui,
Andra knäppa på guitarrer
Ett och annat ur Lucie;
En gör utfall med floretten
Mot en sfinx af gjutet jern,
Några mönstra toiletten,
Som är prydlig och modern.
 
Flera lustiga rouéer,
Equivoqua på allt vis,