Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Svanesången.

 
»Det är fasligt! Mer och mera
Börjar man att observera,
Klandra, dömma, kriticera
 Oss på höjderna,
Oförtäckt och högljudt prata;
Borgarna bli obstinata,
Unga män indelikata
 Och sjelfsvåldiga.

Tacka vill jag forna tider! —
Ve, o ve! Fördömdt! Jag lider
Incroyabelt! Fannen rider
 Hemorrhoiderna! —
O, vårt ljufva herravälde,
Som oss närmast thronen ställde!
Folket teg — och icke skällde
 Publicisterna!
 
Men respekten för noblessen
Har förkolnat, sedan pressen