Den här sidan har korrekturlästs
268
Högväl- som välborna, både
Tallricksslickarna
Och de viljor, som dem bruka,
Samt den svärm af titelsjuka
Narrar, som än äro mjuka
Uti ryggarna.
Nu, se'n adelns magt med klangen
Af dess guld förklingat, rangen
Är åt fanders, ock ur svangen
Gå väl moderna
Att tills vidare besätta
Statsrådsposter med för detta
Stabsryttmästare ur lätta
Lifdragonerna.
Också lär malicen skylla
Dem att platserna så fylla,
Som på slagtarens bokhylla
De der verkena
Utan text, att de uppföra
Sig som manneqviner: höra
Först på ordern, förr'n de röra
Våga läpparna.
Ej man statsman är, fast vacker
Karl, i hvarje simulacre
