Den här sidan har korrekturlästs
278
Han som merendels baklänges
Åker uti statsvagn, tränges
Kring de mägtiga
Och pligtskyldigst tillgjordt draga
Får på mun, när de behaga
Vara lustiga.
Och hvad hände? Jo, den snörda
Junkerns böner blefvo hörda;
Och den hyggliga
Unga karln blef chef för corpsen,
Mannen der med silfverhåren
Blef i lederna.
Först och främst fick han sig kurra,
För han glömde bort att hurra,
När den vresiga,
Utaf gallsot mest förtärde
Generaln for sina färde
Ifrån mötena.
Se'n han hundsnus fick förskräckligt:
Ty han hade ej tillräckligt
I högmessorna
Passe-poiler — eller rockens
Dimensioner som tumstockens
Ordermässiga.
