Hoppa till innehållet

Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/305

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

285

Ej till honom finnes liken;
Sina diaboliska
Satser ger han ock tillkänna
Snillrikt, så jag tror hans penna
Doppad är uti Gehenna,
Midt i afgrundspölarna.

Nog jag ser, hvar skon den klämmer:
Han vill frihet, och den skämmer
Bort vår magt, öfverenstämmer
Ej med prestintressena.
Och som bölja flyr för bölja,
Skall han fly och vi förfölja,
Fast som Loyola vi dölja
Skälet under mantlarna.
 
Ingen tid är att förlora,
Och periculum in mora!
Annat var det i de stora,
Gamla, goda tiderna:
Altar't var förent med thronen,
Primus dock hufvudpersonen,
Bålet och inqvisitionen
Endast argumenterna.

Nu man måste först undvika
Så skandal som alla slika