Den här sidan har korrekturlästs
Conrad.
Mig oron behagat; jag älskat att rida
I bredd med orkanerna (sida vid sida)
På frustande hingstar, jag sporrade van
Ungfolen med svanhals och skinande länder
Och ebenholtzhofvar och elfenbenständer,
Eldsprutande ögon och krushårig man.
Och trots något fullblod af ofläckad adel,
Som nå'nsin sig rört under Saladins sadel,
Elastiskt i satser och smidigt i gång,
Min svarta Othello, med mohriska anor
I pulsarna, sina halsbrytande banor
I öknarna mätte med kungliga språng.
Jag gladdes åt stormen, min fröjd var att skölja
Feluccan i Bodensjöns vattrade bölja;
Bland skrofliga klippor ur nästena stal
Jag ungar och ägg från den seniga örnen;
Hyenan jag tamde, betvingade björnen
Och lekte med öknarnas grymma schakal.
