Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/357

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

337

 
Blommans pulsar likna ärlor,
Blicken källornas kristall;
Hennes tandrad är af perlor
I infattning af korall.
 
Smärt som en af österns cedrar,
Lätt som zebran under språng,
Går hon spänstigt som på fjedrar,
Smidig, luftig, rak och lång.

Hon är ljuf och skön som våren,
Liflig som en vestanvind,
Oskuldsfull och ren som tåren
På den första sippans kind.

Halsen är som liljans stängel,
Skullran glatt som elfenben;
Hon har allting af en ängel,
Utom vingarna allen.
 
Finge jag ur purpurmunnen,
Högröd som en rosenknopp,
Oden lik vid Urdarbrunnen,
Evigt suga nektar opp!

Ej af botaniken gifvet
Blomman blef ett namn; men i
B—os hjertas flora skrifvet
Står med eldstil: Emili.




22