— 27 —
bevittnat. Du har tagit vetenskapen till hjälp för att uppfinna helvetesmaskiner, mer infama, än hundrade generationers fantasi kunnat drömma om. Du har satt krigets hjälm som en halfmask öfver ditt anletes falska drag. Och du har värmt ditt trolösa hjärta i skrymteriets skenheliga narrkåpa.
SEKLET.
Jag har gifvit välstånd och lycka. Blomstrande städer och nejder prisa min makt.
DET FÖRRA SEKLET.
Välstånd och lycka?! Vet du, hvad man ropar efter omkring hela världen? Vet du, hvad tusentals munnar förena sig om i ett enda skärande klagoskri? Du svarar icke. Ty du vet det. Och ditt samvete slår dig. Så hör. De ropa på bröd. Förstår du det? På bröd — i det nittonde seklet.
SEKLET.
Du är orättvis.
DET FÖRRA SEKLET.
Är jag orättvis, som bara vill hämma ditt skryt? Jag gaf dig ett arf att förvalta, ett stort och härligt arf. Hur har du förvaltat det? Jag kräfver dig till räkenskap i denna stund, då seklets klocka slår tolf, och midnattstimmen väcker dina sofvande tankar. Mina stora tankar har du hånat. Du har hånat mig, för att jag talat om broderskap. Du har hånat mig, därför att jag
