— 29 —
(Hon svingar trollspöt. Fonden försvinner. Man ser flere trasigt klädda arbetare, omgifna af kvinnor och barn.)
Känner du denna syn? Har du ett hjärta i ditt bröst, så skall det frysa till is? Det är arbetarna, som tigga om arbete, de fattiga, som ropa på bröd. (Synen försvinner.) Det är lyxens, förfiningens, utvecklingens baksida. Det är det nödvändiga bränslet i din stora alt uppslukande smältugn.
SEKLET.
Nåd!
DET FÖRRA SEKLET.
Ännu en syn vill jag visa dig. Se och lär.
(Hon svingar trollspöt. Man ser en gammal man i kedjor.)
Du känner honom. Det är en tänkare, en af samtidens största. Och hvarför har du slagit honom i kedjor? Därför att han har sagt dig och dina hjältar sanningen. (Synen försvinner.) Och han är icke ensam. Tusentals har du låtit försmäkta som han, och åter tusen skola dela hans öde. Men den fångne mannen i kedjor, han är min hjälte. Välsignelse öfver honom.
SEKLET.
Jag vill icke se mer.
DET FÖRRA SEKLET.
Du behöfver det icke. Ty du har sett nog. Blott ett vill jag visa dig. Jag vill visa dig, hvad jag själf har gjort.
