Sida:Sjöfröken 1829.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
55

Tallen om våren behöfver ej knoppas,
Ty den om vintern ej nånsin är bar;
Clanen är trygg i dess skydd, som vi hoppas,
När vi se stormslitna eken stå bar.
Han trotsar vinterns hot
I klippan står hans rot
Aldrig dess krona skall komma på skam.
Hör Mentheits slätt och dal
Genljuda af vårt tal:
Hurra för Rodrik Dhu af Alpines stam!

20.

Slättlandet för våra krigssånger bäfvat,
Dalarne ryka af blod och af brand,
Banochars män mot oss fåfängt ha sträfvat.
Slagne vid Lomond, de skyla dess strand.
Båd Sachsisk enka, mö
Sett man och fästman dö;
Likväl vi skonat de menlösa lam.
Lennox och Levens dal
(11)
Med fruktan hört vårt tal:
Hurra för Rodrik Dhu af Alpines stam!

Svärjom Vasaller, åt Rodrik vår lydnad,
Fyllom med mandom vårt krigiska kall!
Måtte den ros som är bergholmens prydnad
Slingras ihop med den grönskande tall!
På det en telning må
Dem värdig båda två