6
unt, och så medelst oss in i Rijket gifwit, det wij tilförende wid widt aflägne Orter, genom stor omkostnad, mödo och beswär (det af enom siukom ey lätt kan dragas) hafwa måst sökia.
Misocren. Ney han drager alt förlångt ut denne handel, och jag har kårt om tijd, jag måste fallan' in i talet: god dag Hr. Hydrophilus, god dag, hwad är det i mumlen för eder sielf här i Lunden spasserandes? käre låter mig få höra lijtet der af ock så.
Hydroph. Det är intet stort jag har för mig, jag går så och diverterar mine tanckar litet för mig sielf; Jag går och täncker om Surbrunnar, de hos oss nu på någre åhr äre komne i sådant rop och rychte.
Misocren. Ja, käre hwad täncken I om dem, mån wåre Förfäder intet wetat af dem så wäl som wij? Och mån tro de ey hafwa i forna tider haft samme wärckan som nu?
Hydroph. Jag skulle wäl intet gärna utlåta mig i tahl med min Herre här om, intet wäl wetandes af hwad mening han kan wara, dock wil han utan pasion och af ett redeligit gemöte höra mine tanckar, så wil jag honom dem uplåta: Och hafwa fuller
