skola om Wintertiden aldeles hafwa mist sin kraft, och den allenast om Sommaren få och behålla: Ja somlige, wijd den från gambla hedniska och Catholiske tijder härflytande och ännu qwar hålne widskeppelsen wane och bundne, mena at hälso källor eij hafwa sin kraft, utan wid wisse tider och Dagar om åhret, som wid H. Trefaldighets eller Midsommars dagen, som man weet det sker wijd Swingarns källa och andre dylike, af det gemena och illa underrättade fålcket. Men de fela mycket i alla desse stycker: Ty hälso-Brunnar i anseende til sig sielfwa och til mineraliernas kraft äre icke allenast om winteren so starcke, som om såmmaren, utan ibland starckare, af orsak, at de Mineral-Dunster och ångor, som om sommaren genom de öpne jordennes poros utdunsta och i luften fahra, blifwa om winteren, då jorden är tillyckt och tilfrusen, qwarholne och til watuådrarne afskickade. Men at man intet så allment om hösten och winteren, då kiölden tiltager, betiänar sig af Brunns-Curer, det skeer derföre, at menniskians kråpp då in-
