Hoppa till innehållet

Sida:Snösippan. Poetisk Vinterkalender för 1841.pdf/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
12

kärt, heligt blir det dock för mig och mången.
Och går en vän, en enslig afstonstund,
när solen sjunker öfver Hagalund,
ut till hvad Stockholm än allvarligt äger,
de dödas stilla, furukrönta läger,
och skådar der din sista hviloort,
en ringa, prålfri, grönklädd himlaport,
han tänker: ”kraft och heder i förening,
en Man; en Man, i ordets högsta mening.”

Tegnér.