från den bästa till den sämsta, kan ges ett samhälle hvilket som hälst genom att använda lämpliga medel!» Och hvad mer var han hade haft tillfälle att omsätta sin teori i praktiken och pröfvat dess bärkraft. I sitt bomullsspinneri i New Lanark hade han sörjt för fri uppfostran, fria förströelser, billiga förnödenheter, goda bostäder och kortare arbetstid; hans kompanjoner hade betänksamt skakat på hufvudet, och hans motståndare hade förespått hans undergång. Men på den korta tiden af fyra år hade han på det mest glänsande sätt ådagalagt den praktiska nyttan af sitt system: han hade förtjänat 160 000 pund sterling förutom 5 % ränta på det nedlagda kapitalet och en ökning af fabrikens värde af 50 %.
Det var därför som en »profitmakarnes kung» han vände sig till sin tids fabrikanter i ett program, där han förståndigt nog vädjade till det praktiska affärssinnet: Jämför, sade han, en fabrik, där maskineriet hålles rent, är väl uppställdt och underhållet, med en fabrik där motsatsen är fallet; i den ena är hela ekonomien god, hvar operation går med lätthet, ordning och godt resultat; i den andra friktion, oordning, missnöje och förlust! »På samma sätt uppnås ett godt resultat, om man ägnar en liknande omsorg åt det lefvande maskineriet, som ju är ändå underbarare konstrueradt. Det är god hushållning att hålla det fint och rent, handtera det med omsorg och ömhet, så att dess själsliga rörelser icke möta för mycken retande friktion, att med alla medel göra det fullkomligare, regelbundet förse det med tillräcklig föda och annan lifvets nödtorft, så att kroppen bibehålles i godt arbetstillstånd och hindras från att förfalla.»
Trots dessa talande skäl vann Owen föga anhang inom den krets han vände sig till. Men läran om de höga lönernas ekonomi har sedan den tiden banat sig väg till ett alltmera allmänt erkännande inom vetenskapen såväl som inom den praktiska världen.
