styrka och uthållighet, som det moderna industriarbetet kräfver. Men arbetslönen lämnar också tillräckligt öfver för andra lefnadsbehof. Den högre allmänna nivå, hvarpå den amerikanska arbetaren lefver, utgör grunden för den högre intelligens och karaktär, utan hvilken dock ingen genomförd organisation af arbetet och intet tekniskt framåtskridande är tänkbart.
Den gamla teorin var ju att arbetaren icke behöfde lära någonting mer än nätt Och jämt sitt yrke. Denna uppfattning har ännu representanter bland de preussiska junkrarne, väl också bland deras bröder i Sverige, och vi äro sålunda ännu i tillfälle att lära känna den. Ett faktum är att folkbildningen i de flesta länder, exempelvis i England, har haft att kämpa mot ett intensivt motstånd från kortsynta arbetsgifvare, som medvetet eller omedvetet resonnerat som så: om arbetaren får bildning, så ställer han bara högre fordringar, en riklig tillgång på billigt arbete är möjlig, endast om arbetaren hålles kvar i de mest primitiva lifsvillkor, om ingen längtan efter något högre väcks hos honom.
Amerika har valt en annan kurs: genom en hög folkbildning har detta land förstått att skaffa sig det människomaterial, som motsvarar en hög tekniks fordringar. Det är af stort intresse att höra hur en man som Schoenhof från sin amerikanska synpunkt bedömer denna sak: »De modärna maskinerna», säger han, »visa sig till föga gagn, där ett billigt och underlägset arbete står i vägen för införandet och det ekonomiskt riktiga användandet af det amerikanska sättet att arbeta. Vår tids mekaniska förbättringar och vetenskapliga upptäckter bli utan resultat, om man ej har en arbetarbefolkning, som lefver under motsvarande villkor. Ty en noggrann uppmärksamhet på snabbgående maskiner betyder en större nervansträngning än den gamla sortens arbete.»
