Sida:Socialpolitik.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
130

arbetskostnaderna i olika länder kunna således endast bero på olika sätt att arbeta. För att vara säker om att få arbetskostnaderna för en och samma produkt hade Schoenhof från Amerika medfört ett prof, som han uppvisade i de olika europeiska fabriker han besökte. Det gällde att fastställa arbetskostnaden för ett par dam-knäppkängor samt de betalda arbetslönerna. Resultatet blef följande:

Arbetskostnad Veckolön, män dito, kvinnor
Massachusets 35 cents 12 doll. 7 doll.
England 64 cents 5,76–8,40 doll. 2,83–4,32 doll.
Frankfurt a. M. 61 cents 4,32–7,20 doll. 2,16–3,60
Wien 71 cents 4,30–9,60 doll. 4,40

Arbetskostnaden står således i omvändt förhållande till lönen.

Men nog med speciella exempel! Låt oss endast kasta en blick ut öfver världen och fråga oss: Hvar äro lönerna högst? och vi skola oföränderligen finna samma svar: i de industrier och de länder, som nått den högsta utvecklingen i maskinteknik och stordrift och som på grund af sin öfverlägsna produktionsförmåga allmänt betraktas som världsmarknadens herrar.

Detta bevisar nu först och främst att höga löner icke strida mot industriens intressen. Den gamla tron på att låga löner vore ett villkor, för att ett land skulle kunna konkurrera på världsmarknaden, måste för alltid anses som skrinlagd. Nu kunde emellertid någon vilja påstå, att de höga löner, som betalas i vissa länder och särskildt i vissa industrier, endast äro en följd af en teknisk och kommersiell öfverlägsenhet, som i sin ordning beror på helt andra grunder. Men detta motbevisas af allt som här blifvit anfördt. De höga lönerna äro lika mycket orsak till industriell öfverlägsenhet, som de äro följd däraf. Vi ha sett hur de skapa en marknad för stora,