Sida:Socialpolitik.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
54

konsumtionsförening. jag vill endast betona en punkt i Rochdalesystemets program, den som fastslår grundsatsen om kontant betalning. Hvad denna fordran, om den strängt fasthålles, betyder för ett arbetarhems ekonomi kan knappast öfverskattas. Det vore mycket att beklaga, om den kooperativa rörelse, hvartill ansatser nu göras i vårt land, skulle komma att lämna åsido denna grundprincip i den engelska kooperationen.

Kooperationen uppfostrar till sparsamhet. Konsumtionsföreningen verkar som en automatisk sparkassa. Den familj, som där till vanliga pris gör sina vanliga uppköp, finner vid årets slut att den äger en besparing, som kan vara välkommen nog för bestridande af större utgifter såsom skatt eller hyra, men som också, om den får kvarstå i affären, småningom kan växa till ett rätt betydande kapital. Härmed öppnar sig en väg för arbetarklassen till att själf bilda kapital och därmed vinna ett oberoende, som den på andra vägar förgäfves sökt. Att detta icke är blotta fantasier eller förhoppningar framgår af det faktum, att den engelska kooperationen redan nu disponerar ett kapital på omkr. 450 mill. kr.

Den kooperativa rörelsen har från England bredt sig ut öfver andra länder. I Norden är det Danmark som gått i spetsen och, egendomligt nog, de danska bönderna. De lysande resultat de nått med sina många olikartade kooperativa företag äro för väl kända för att jag här skulle behöfva uppehålla mig vid dem. Skola svenska arbetare och svenska bönder förmå att följa sina bröders fotspår? Eller är det sant, som man sagt, att svenskarne sakna de sociala anlag och den disciplin, som fordras för hvarje fruktbringande samarbete? Dess kraftigare och dess mera hängifvet måste vi arbeta på att fostra vårt folk till dessa egenskaper!