VIII. FÖRSLAGET TILL TILLÄMPNINGSKUNGÖRELSE
Den provisoriska strandlagen innehåller icke några bestämmelser om
att markägare eller andra skola beredas tillfälle att yttra sig i ärende om
meddelande av byggnadsförbud. Enligt vad utredningen inhämtat ha
länsstyrelserna likväl i de flesta fall, innan de meddelat förordnande om
dylikt förbud, inhämtat yttranden från lokala myndigheter. Ofta ha även
sakägare beretts tillfälle att yttra sig. Ett i flera fall tillämpat
tillvägagångssätt är följande. Till en början ha från kommunerna inom länet infordrats
förslag på områden, som ansetts vara i behov av skydd enligt lagen.
Liknande förslag ha även efter anmodan inkommit från distriktslantmätarna.
På grundval av bl. a. det sålunda insamlade materialet har – vanligen av
länsarkitekten eller överlantmätaren eller båda i förening – upprättats ett
preliminärt förslag, omfattande hela länet. Detta har redovisats på kartor.
För arbetet ha i viss utsträckning besiktningar hållits på marken, därvid
vederbörande markägare ofta varit närvarande och fått framlägga sina
synpunkter. Förslaget har sedan utställts till granskning under viss tid. Det
har därunder hållits tillgängligt för allmänheten dels centralt, t. ex. på
länsarkitektkontoret, dels också i kommunerna genom att de delar av förslaget,
som berört en viss kommun, översänts till denna och där förvarats hos
byggnadsnämnden. Kungörelse om utställandet med uppmaning till den,
som haft något att invända mot förslaget, att anmäla det till länsstyrelsen
har intagits i länskungörelserna och ortstidningar. Sedan granskningstiden
utgått har förslaget överarbetats innan förordnande meddelats.
Utredningen anser icke erforderligt att uttrycklig föreskrift meddelas om att länsstyrelsen under det förberedande arbetet innan förordnande meddelas enligt 1 § strandlagen skall samarbeta med andra myndigheter och enskilda tjänstemän. Det ligger i sakens natur att så likväl kommer att ske. Helt naturligt komma sålunda överlantmätaren och länsarkitekten att av länsstyrelsen anmodas att yttra sig över förslag eller själva upprätta sådana. Även den sakkunskap och ortskännedom, som distriktslantmätarna i länet besitta, kommer givetvis att tillvaratagas. Beträffande vissa strandområden torde också samråd komma att ske med militära myndigheter.
I fråga om hörande av kommuner och enskilda samt om förslags utställande till granskning erfordras emellertid enligt utredningens uppfattning
vissa bestämmelser. Det måste, åtminstone då fråga är om förbud mot
